Helgen
Jag har som sagt fortfarande knappt internet på min bärbara och det är ganska störande.
I lördags blev det sista gången på Manford (i karslund) , gick inte ätte bra eftersom jag hade värsta träningsverken från idrotten i torsdags så sista kvarten kämpade jag för att inte kasta mig av och lägga mig på backen, gjorde så sjukt ont överallt. Jag har fortfarande ont i armen men det har gått över i benen.
Vi tränade mycket sidvärts och sånt. Är trots allt väldig nöjd som har kommit nånstans med honom.
Fast fan vad skönt och slippa stället.
Om jag såger såhär, så fattar ni. I typ 7 gånger har jag haft manford, som är över 180 cm i manken och inte alls lätt att tränsa.
Ridlärarna kommer och skäller på mig och tycker jag är dum som inte fattar att jag måste ge han massa godis/kraft i en hink när jag ska tränsa. Okeeeej tänker jag, det är väl inte särskillt bra, då kommer han aldrig bli lätt att tränsa.
Så deras åsikt är alltså att han ska ställas ut på gången, muta med MASSA mat och sen slå lite på han så han får in bettskiten i munnen.
Förra lektionen kom en annan ridlärare till mig och ifrågasatte mig, varför jag tränsade med kraft, hon tyckte jag var dum som gjode det. Hon tog tag i nosryggen på han och tränsade hur lätt som helst.
I lördags skulle jag göra precis samma sak, utan någon mat eller något godis eller något. Det gick hur bra som helst. Bara lugnt pratade med honom och klappade han så gick det in på första försöket. Förbi gick sura mrs ridlärare och fnyste.
hah! Jävla ridskola alltså. Undrar om han nångång kommer kunna bli tränsad som vanligt..
Igår red jag majs med anchi och rova. vi red runt Loviseholm. hon var sketahetsig i galoppen. men när vi gick ifrån rova och när jag fick lugna henne gick det bättre. knasiga pålle alltså!
I lördags blev det sista gången på Manford (i karslund) , gick inte ätte bra eftersom jag hade värsta träningsverken från idrotten i torsdags så sista kvarten kämpade jag för att inte kasta mig av och lägga mig på backen, gjorde så sjukt ont överallt. Jag har fortfarande ont i armen men det har gått över i benen.
Vi tränade mycket sidvärts och sånt. Är trots allt väldig nöjd som har kommit nånstans med honom.
Fast fan vad skönt och slippa stället.
Om jag såger såhär, så fattar ni. I typ 7 gånger har jag haft manford, som är över 180 cm i manken och inte alls lätt att tränsa.
Ridlärarna kommer och skäller på mig och tycker jag är dum som inte fattar att jag måste ge han massa godis/kraft i en hink när jag ska tränsa. Okeeeej tänker jag, det är väl inte särskillt bra, då kommer han aldrig bli lätt att tränsa.
Så deras åsikt är alltså att han ska ställas ut på gången, muta med MASSA mat och sen slå lite på han så han får in bettskiten i munnen.
Förra lektionen kom en annan ridlärare till mig och ifrågasatte mig, varför jag tränsade med kraft, hon tyckte jag var dum som gjode det. Hon tog tag i nosryggen på han och tränsade hur lätt som helst.
I lördags skulle jag göra precis samma sak, utan någon mat eller något godis eller något. Det gick hur bra som helst. Bara lugnt pratade med honom och klappade han så gick det in på första försöket. Förbi gick sura mrs ridlärare och fnyste.
hah! Jävla ridskola alltså. Undrar om han nångång kommer kunna bli tränsad som vanligt..
Igår red jag majs med anchi och rova. vi red runt Loviseholm. hon var sketahetsig i galoppen. men när vi gick ifrån rova och när jag fick lugna henne gick det bättre. knasiga pålle alltså!
