Igår var jag Elin och Anchi och såg den här efterlängtade filmen.
Michael Jackson's - This is it
Den handlade om konserterna han skulle haft i somras i London. Auditions, rep, och åter massa
rep igen. Många låtar var med och han var ju en för skön människa Michael. Skämtade och flummade och skrattade. Han kunde aldrig låta negativ eller så heller. (Han är ju en riktigt
perfektionist) men istället för att gnälla så sa han vad som skulle kunna bli bättre och efter det
"With love". Åh vilken fin människa han verkade vara.
Jag var inte största fanet till Michael Jackson. Det var som att nu när han försvann, förstår man vem det egetligen var som gjorde det... någon inte borde försvunnit.
Jag hörde flera som satt och grät i publiken, det var verkligen
fullsatt i salongen. Själv så kände jag mig lite tom, med lite blandad glädje och sorg.
Glädjen över honom, vilken underbar människa han var, och vilka underbara låtar han kunde skriva och framföra.
Sorgen över att vi inte har honom kvar.
Min favoritlåt i nuläget alltså :)
http://www.youtube.com/watch?v=ZcAZr2rKRVwRest in peace King of Pop..
